godmorgon och här är disigt och himlen är låg

mina händer är kalla men jag värmer dom på min mage och tänker på nattens dröm
den svävar för långt bort och den okände mannen som var min lärare sa några ord som inte riktigt vill ge sig tillkänna för mitt vakna jag
diktar om dis och seg sirap och i tre dagar nu. har det känts som om det är något viktigt jag glömt.
det kittlar i bakhuvudet men vill liksom inte rassla till och egentligen tror jag inte att det är något men känslan är lite besvärande, som om jag väntar och vilken sekund som helst så kommer jag på det. men det gör jag inte.
en tanke som leker kurragömma och utan intention att avsluta leken


jag tänker på bokstäver. som blir till ord. som betyder olika för oss alla. de har olika innebörd och jag tror man tolkar in det som ligger en närmast om hjärtat för tillfället.
kan vara både positivt och negativt. inte så ofta det sagda. utan mer det skrivna.
så många misstolkningar och oförståelse.
och de kan även ge så otroligt mycket mer än den som skrev kanske anade.